Vad är AI?
AI gör att maskiner kan utföra uppgifter som historiskt sett krävt mänsklig intelligens, med potential att omforma vår värld, men detta är bara en del av bilden.
Artificiell intelligens (AI) är en stor snackis, men vad är AI egentligen? Det kan låta som en enkel fråga, men svaret är långt ifrån enkelt. Kortfattat kan AI beskrivas som en samling tekniker som gör att maskiner kan utföra uppgifter som historiskt sett har krävt mänsklig intelligens. Men detta är bara en del av bilden.
Många av världens smartaste människor har försökt formulera exakta definitioner av AI, men det finns ingen universell konsensus. Organisationer som ISO och OECD har alla sina egna definitioner, men de är ofta tekniska och svårbegripliga för den genomsnittliga personen, och de är inte heller samstämmiga. Faktum är att det inte finns någon enkel regel för att avgöra vad som är AI eller inte, och i takt med att tekniken utvecklas förändras också vår uppfattning om vad som räknas som AI.
Smal AI (ANI) vs. generell AI (AGI)
En viktig distinktion inom AI är skillnaden mellan smal AI (ANI, Artificial Narrow Intelligence) och generell AI (AGI, Artificial General Intelligence). Smal AI är utformad för att hantera specifika uppgifter, som exempelvis chatbottar, filmrekommendationer eller analys av röntgenbilder. En AI som är tränad för att analysera röntgenbilder kan göra det med stor precision, men den kan inte utföra andra uppgifter, som att välkomna en patient eller skriva ut läkemedel.
Generell AI, däremot, skulle kunna ha förmågan att utföra en bred uppsättning uppgifter med liknande kapacitet som en människa. Men i skrivande stund, augusti 2024, är AGI fortfarande en vision som främst existerar i science fiction, som i filmen Blade Runner.
AI vs. digitalisering och automation
AI blandas ofta ihop med traditionell digitalisering och automation, men det finns betydande skillnader. I traditionell digitalisering följer datorer och maskiner förutbestämda logiska instruktioner till punkt och pricka. AI, däremot, har förmågan att lära sig och utföra uppgifter utan att vara begränsad till exakta instruktioner.
Till exempel kan en AI som är tränad för att skapa bilder generera nya verk som den aldrig specifikt tränats att kunna skapa. Detta utgör en mycket avgörande skillnad jämfört med traditionell digitalisering och är en av anledningarna till att AI har potential att få en så stor påverkan i världen.
AI är överlag mycket mer komplicerat och har större påverkan än traditionell digitalisering och automation, vilket innebär att det är extra viktigt att beslutsfattare på hög nivå och ledningsgrupper tar ägarskap för AI-strategiska frågor.
Generativ AI
Generativ AI är ett snabbt växande delområde inom AI som fokuserar på att skapa nytt innehåll som text, bilder, musik och till och med video. Det som gör generativ AI särskilt imponerande är dess förmåga att skapa sådant som inte direkt är kopierat från tidigare data, utan snarare är en kombination och omformning av den information den har lärt sig. Detta gör det möjligt för AI att skapa originella verk som tidigare ansågs vara exklusivt mänskliga förmågor.
En av de mest uppmärksammade tillämpningarna av generativ AI är inom textgenerering. Modeller som GPT (Generative Pre-trained Transformer), där den senaste versionen är ChatGPT, har visat sig vara extremt effektiva på att skriva sammanhängande och ofta imponerande text. Dessa modeller kan användas för att skapa allt från artiklar och essäer till poesi och tekniska manualer. Denna teknik används redan inom journalistik, marknadsföring, och utbildning för att automatisera skapandet av innehåll och hjälpa människor att uttrycka sina idéer mer effektivt.
Även om generativ AI fortfarande är i en tidig fas, har dess potential redan börjat omforma hur vi ser på kreativitet och produktion. Den kan erbjuda obegränsade möjligheter för innovation, men väcker också frågor om upphovsrätt, äkthet och etik. Hur vi hanterar dessa utmaningar kommer att vara avgörande för hur vi kan dra nytta av generativ AI:s fulla potential.
Skillnaden mellan AI, maskininlärning och djupinlärning
Artificiell intelligens (AI), maskininlärning (Machine Learning) och djupinlärning (Deep Learning) är tre begrepp som ibland förväxlas, men de representerar olika nivåer av teknologisk utveckling inom området.
AI är det övergripande begreppet som beskriver tekniker som gör det möjligt för maskiner att utföra uppgifter som kräver människoliknande intelligens.
Machine Learning är en underkategori av AI som fokuserar på att utveckla algoritmer som gör att maskiner kan lära sig från data, förbättra sina prestationer över tid utan att explicit programmeras för varje enskild uppgift.
Deep Learning, en ännu mer specifik del av Machine Learning, använder artificiella neurala nätverk med många lager (därav namnet "deep") för att analysera data och identifiera komplexa mönster, vilket gör det möjligt att hantera mycket komplexa uppgifter som bild- och röstigenkänning.
Kort sagt, AI är det breda konceptet, Machine Learning är en metod inom AI, och Deep Learning är en avancerad teknik inom Machine Learning.
AI historia: från Turing till ChatGPT
AI har en lång och fascinerande historia. Redan på 1950-talet började forskare som Alan Turing inse möjligheterna med AI. Turing utvecklade det berömda Turing-testet, som testar en maskins förmåga att efterlikna mänsklig intelligens. Samtidigt utvecklades den första maskinen med artificiella neurala nätverk, SNARC.
På 1960-talet skapades världens första chatbot, ELIZA, som kunde simulera en mänsklig konversation. Under 1980-talet blev så kallade "expert system" populära. Dessa system kunde besvara frågor och lösa problem inom specifika områden baserat på regler som tillhandahållits av experter.
På 1990-talet kom AI verkligen i rampljuset när IBM:s schackdator Deep Blue besegrade världsmästaren Garry Kasparov. Neurala nätverk började användas för att känna igen handskrivna siffror och senare även text. Taligenkänning började också ta fart under denna period.
På 2010-talet blev AI ännu mer framträdande tack vare billigare och snabbare datorer, förbättrade algoritmer, molntjänster och tillgång till enorma mängder data. Detta decennium såg också IBM:s AI Watson besegra två mästare i frågespelet Jeopardy.
Den stora AI-boomen kom på 2020-talet med utvecklingen av Generativ AI och stora språkmodeller som ChatGPT.
AI i vardagen
AI har på kort tid blivit en osynlig men kraftfull del av vår vardag. Vi använder AI varje dag, ofta utan att ens vara medvetna om det. Detta beror på att AI har integrerats i många av de digitala verktyg och tjänster vi tar för givna.
När du använder ditt bankkort för att betala i en butik eller online, analyseras transaktionen av AI-baserade system som snabbt bedömer om köpet är legitimt eller om det finns en risk för bedrägeri. Dessa system jämför ditt nuvarande köp med dina tidigare köp och med miljontals andra transaktioner för att upptäcka ovanliga mönster. Detta gör att banken kan skydda dig från bedrägerier i realtid.
Sökningar på internet, särskilt genom tjänster som Google, är ett annat område där AI spelar en central roll. När du skriver in en sökfråga, anpassar AI resultatet baserat på en rad faktorer, inklusive din plats, tidigare sökningar och till och med aktuella trender. Detta innebär att två personer som söker på samma ord kan få helt olika resultat, optimerade för deras individuella behov och preferenser.
AI används också i fitnessappar som anpassar träningsprogram baserat på din prestation och hälsodata, vilket gör din träning mer effektiv och personligt anpassad. AI finns överallt, och dess påverkan på våra dagliga liv fortsätter att växa.
Risker och utmaningar med AI
Med AI:s snabba utveckling följer också en rad risker och utmaningar som blir allt mer aktuella. En av de största farhågorna rör sig kring AI:s påverkan på arbetsmarknaden. Medan AI kan automatisera och effektivisera många uppgifter, finns det en verklig oro för att många jobb kommer att försvinna. Detta kan leda till arbetslöshet och sociala utmaningar, men samtidigt skapas nya typer av jobb.
En annan central risk är AI:s inverkan på personlig integritet. AI-system samlar in och analyserar enorma mängder data för att fungera effektivt, vilket kan leda till intrång i människors privatliv. AI-baserade övervakningssystem kan exempelvis användas för att följa människor i realtid, vilket kan missbrukas av auktoritära regimer eller leda till ett samhälle där allas rörelser och handlingar är under ständig bevakning.
Med den ökande kraften hos AI har det också växt fram en diskussion om hur vi ska säkerställa att AI utvecklas och används på ett sätt som gynnar mänskligheten. Detta är särskilt aktuella frågor sedan generell AI (AGI) är något som vi behöver vara förberedda inför. Forskningsområden som AI-etik och AI-säkerhet har blivit allt viktigare, och flera initiativ har startats för att adressera dessa frågor.
Under 2023 hölls världens första globala AI Safety Summit, där ledare från hela världen samlades för att diskutera hur man bäst kan hantera riskerna med AI. År 2024 införde EU AI Act, den första omfattande regleringen av AI, med syftet att säkerställa att AI används på ett ansvarsfullt sätt.
Slutsats
AI är inte bara en teknik som kan “utföra uppgifter som tidigare krävt mänsklig intelligens”. Det är en kraft som håller på att omforma världen på ett grundläggande sätt. Från att förändra hur vi arbetar, kommunicerar och underhåller oss, till att revolutionera hela industrier och samhällsstrukturer, är AI:s påverkan både genomgripande och djupgående.
Inte många trodde 1994 att exempelvis nystartade Amazon.com på kort tid skulle bli världens största bokhandel och samma sorts stora genombrott kommer vi troligen att få se nu med AI.
Rätt använt kan AI bli en motor för positiv förändring. Den kan förbättra sjukvården genom snabbare och mer noggrann diagnos, öka produktiviteten i näringslivet, och skapa nya möjligheter inom utbildning och forskning. AI kan också bidra till att lösa några av vår tids största utmaningar, som klimatförändringar och energifrågor. Möjligheterna är enorma, men vi måste se till att AI används på ett sätt som är etiskt, säkert och ansvarsfullt.
AI är här för att stanna, och dess inflytande kommer bara att öka. Genom att ta en aktiv roll i AI:s utveckling, främja säker användning och säkerställa att teknologin regleras på ett ansvarsfullt sätt, kan vi forma en framtid där AI bidrar till en bättre värld för alla. Det är en utmaning, men också en möjlighet som vi inte har råd att missa. Framtiden med AI är inte förutbestämd; det är vi som bestämmer vilken roll den ska spela i vårt samhälle.
Obs! Innehållet på denna blogg är mina personliga åsikter och representerar inte min arbetsgivare. Jag som utgivare ansvarar inte för kommentarsfältet. Den som kommenterar ansvarar själv för det som skrivs.