AI-pionjären Göran Lindsjö: Från Linköping till Vita Huset – en resa genom AI-världen
Med över 40 års erfarenhet inom området delar AI-tungviktaren Göran Lindsjö sina insikter om hur AI har utvecklats och påverkat både företag och samhällen globalt.
I en tid när artificiell intelligens (AI) snabbt omvandlar både företag och samhällen, är det få som har lika lång och bred erfarenhet inom området som Göran Lindsjö. Med en karriär som började på 1980-talet, då svensk AI-användning var i sin linda, har Göran Lindsjö varit med och format utvecklingen både nationellt och internationellt. Från att ha arbetat med kommersialisering av AI-verktyg i Sverige, till att idag ge råd till några av världens mest inflytelserika organisationer och beslutsfattare, har Göran Lindsjö sett AI-utvecklingen förändra allt från välfärd till affärsmodeller. I denna intervju delar han med sig av sina erfarenheter och insikter kring AI:s roll i vår framtid.
Du har en mycket lång och gedigen bakgrund inom AI. Kan du berätta om hur det hela började?
När jag var tonåring läste jag på skolbiblioteket i Mjölby lite om AI men också det så kallade cykelnumret av Scientific American 1973. Där fanns artikeln som beskrev hur människan var ineffektiv - relativt flera andra djur - i sitt energianvändande för förflyttningar. Men att människan hade förmågan att skapa verktyg, till exempel en cykel, för att vara det allra mest energieffektiva djuret. Det var helt fascinerande att långt senare se Steve Jobs beskriva hur han påverkats av samma artikel. Kombinerat med intresset för de logiska delarna inom AI innebar det för min del att jag gärna skulle vilja bidra på något pyttelitet sätt i själva resonemangsdelarna för att skapa nya verktyg. Jag beskrev som 17-åring ett matematiskt spel som publicerades i Scientific American året därpå och som faktiskt kom till lite användning.
Några år senare, i mitten på 80-talet, var svensk AI-forskning koncentrerad till Linköping. Flera av forskarna startade företaget Epitec för att kommersialisera sina resultat. Jag sökte mig dit eftersom jag var road av sättet att hantera logik och framför allt fascinerad av de tillämpningar vi arbetade med. Vi hade otroligt roligt under flera år samtidigt som det redan då formade min syn på hur grundläggande AI kunde förbättra affärsverksamhet och välfärd.
Kan du berätta om dina internationella AI-erfarenheter?
Jag började tidigt arbeta internationellt. I viss mån med exporten av våra svenska AI-verktyg och därefter desto mer med amerikanska AI-lösningar på den europeiska marknaden. I otaliga möten i Nordamerika och Europa smittades jag av den amerikansk entusiasmen över AI:s möjligheter. De nordiska länderna låg ofta långt framme i tillämpningar jämfört med övriga Europa. Långt senare, våren 2016, flyttade vi av flera skäl till Washington DC. Då hade AI-revolutionen påbörjats i Nordamerika och det var otroligt spännande att få vara operativ på plats när AI förändrade förutsättningarna i flera branscher. Jag hade förmånen att jobba med de stora AI-företagen, de främsta analytikerna, politiska rådgivare och både privat och offentlig sektor.
“Med AI kan man arbeta bredare och mer på människors villkor. Det innebär att många AI-tillämpningar kan utgå från interaktion med t ex kunder eller medborgare snarare än att utgå från väldefinierade interna processer.” - Göran Lindsjö
Jag vet att du varit på Vita Huset i USA för att diskutera AI. Kan du berätta om det?
Vi var tre från AI Sweden som hade förmånen att träffa Biden-administrationens centrala AI-kontor i Vita Huset liksom bland annat presidentens säkerhetsrådgivare. Vi hade också intressanta diskussioner med bland annat USA:s utrikesdepartement. Alla var mycket öppna gentemot oss och det jag kanske framförallt tog med mig var hur nödvändigt det är för USA tillsammans med allierade att leda AI-utvecklingen.
Du har jobbat på regeringskansliet här i Sverige. Vad tog du med dig för lärdomar därifrån?
Jag arbetade bland annat med digitaliseringen av de stora myndigheterna. Regeringskansliet är ett väloljat maskineri för samarbete med EU och för att genomföra politiska beslut. Det är operativt mer än strategisk eller rådgivande till regeringen. Jag har under senare år fått arbeta närmare några andra västerländska motsvarigheter till Regeringskansliet och upplever ofta att de har en annan strategisk höjd.
Vilka världsdelar och länder har kommit längst inom AI? Hur står vi oss i Sverige och Europa?
Det som olika rankingar säger, att USA leder följt av Kina, anser jag stämmer inom alla väsentliga områden. Så ligger UK, Kanada, Singapore, Sydkorea och Israel långt framme även om det ser olika ut för olika parametrar. Sammanfattat i större regioner så är det alltså norra delarna av amerikanska kontinenten och sydöstra Asien som leder. EU förlorade drygt hälften av sin AI i och med Brexit och har nu en lång uppförsbacke.
Du jobbar som AI-rådgivare och utbildare till politiker och ledningar för stora organisationer och företag. Vad ser du som de viktigaste kunskaperna för politiker och ledare att ha när det gäller AI?
Politiker behöver i första hand förstå kraften i AI som medel för att genomföra politisk agenda. Det kan vara i välfärd, energi, säkerhet, klimat och mycket annat. När politiker tror att AI är något tekniskt så använder tjänstemannaledningarna i myndigheter, regioner och kommuner AI ofta inskränkt till effektiviseringar och ständiga förbättringar. Alltså inåt i verksamheten. Ett undantag är naturligtvis medicinsk forskning. I näringslivet är det mer blandat. Stora exportföretag har i allmänhet i flera år förstått kraften i AI för att utveckla affärsverksamheten. Samtidigt finns det de styrelser som ännu inte satt sig in i AI:s disruptiva kraft i den egna branschen. På samma sätt som i offentlig sektor innebär det ofta att den operativa ledningen då inskränker AI-användningen till effektiviseringar. Man riskerar därmed att konkurrenter bygger in AI i tjänster eller produkter eller än värre att nya aktörer utnyttjar AI för nya affärsmodeller. Så för politiker handlar det om AI som ett politiskt verktyg och för företag om AI som ett affärsverktyg.
Vad skulle du säga är de största skillnaderna mellan AI och vanlig digitalisering?
Med digitalisering hanterar man väldefinierade problem i en strukturerad värld. Man vet i förväg hur processerna ser ut; indata, algoritm och utdata. Det gäller till exempel ett löneprogram på en HR-avdelning. Om verkligheten inte är så välordnad - vilket den sällan är - när man ska hantera människor så brukar man inom digitalisering se till att människan får anpassa sig till maskinen; ”tryck 4 för bolån”. Med AI kan man arbeta bredare och mer på människors villkor. Det innebär att många AI-tillämpningar kan utgå från interaktion med till exempel kunder eller medborgare snarare än att utgå från väldefinierade interna processer. Ett av de vanligaste misstagen är därför att hantera AI som en delmängd av digitalisering, det är tyvärr extra vanligt i Sverige.
Vad är ditt tips till dagens unga med tanke på AI-utvecklingen?
Jag tänker på Kevin Kelly som för några år sedan sa att nästa 10 000 företag alla är X+AI. Det vill säga de har fokus på olika X, t ex en produkt inom HR eller en tjänst inom äldrevård. Sedan kombinerar man det med AI för att skapa något unikt. Han har i huvudsak fått rätt. Kanske kan man som ung tänka i analogi med det; X+AI där X är mina intressen eller det jag helst vill förkovra mig inom. Det kan vara nationalekonomi, juridik, idrottspsykologi eller vad som helst. Men kombinera det gärna med AI. Sverige har ett kraftigt underskott på sådana individer, möjligen med undantag av där X är teknik och naturvetenskap. Tyvärr har vi även i utbildningsväsendet i Sverige placerat AI som något tekniskt vilket gör att det är begränsat antal utbildningar i icke-tekniska områden som erbjuder AI-inslag.
Obs! Innehållet på denna blogg är mina personliga åsikter och representerar inte min arbetsgivare. Jag som utgivare ansvarar inte för kommentarsfältet. Den som kommenterar ansvarar själv för det som skrivs.