Innovation utan entreprenörskap stannar vid idéer
Jag möter ofta organisationer där idéerna finns men resultaten uteblir. Här förklarar jag varför entreprenörskap och mottaglighet är avgörande – och hur ett enkelt hjul med fyra ekrar gör skillnad.
Bra idéer räcker inte. I nästan varje organisation finns mängder med smarta idéer i huvudet på kloka medarbetare. Ändå blir så få lösningar genomförda i vardagen. Varför är det så? Ofta beror det på att innovation utan entreprenörskap stannar vid inspiration, och att även de bästa initiativen fastnar om organisationen inte är mottaglig—om människor saknar tid, stöd eller inte ser nyttan i sin vardag. När någon av dessa delar brister, blir effekten noll.
Lite förenklat kan det beskrivas som en formel:
Effekt = Innovation × Entreprenörskap × Mottaglighet.
Om någon faktor är noll, blir effekten noll.
Innovation kan ge fantastiska nya möjligheter, men utan förmågan att driva förändringarna blir det lätt “uppfinnar‑Jocke”: kul, men utan genomslag.
Entreprenörskap handlar i grunden om förmågan att förvandla idéer till handling: att ta en idé, fokusera på rätt saker, fatta beslut när andra tvekar och driva processen hela vägen till ett konkret resultat. Det innebär att vara lyhörd för hur verkligheten ser ut, att våga prioritera, att lösa hinder i farten och att förhindra projekt att fastna i långa utredningar.
Mottaglighet – viljan och kapaciteten hos organisationen att faktiskt ta till sig något nytt – är lika avgörande. Mottagligheten handlar både om kulturella och praktiska frågor. Om målgruppen saknar tid att testa, inte har stöd från chefer, inte är intresserade eller om innovationen inte passar in i deras arbetsflöden, då faller även den mest lovande innovation platt.
EU beskriver entreprenörskapskompetens som förmågan att agera på möjligheter och idéer och omvandla dem till värde för andra. Mottaglighet för innovation är också ganska ganska väl studerat. Everett Rogers, som lade grunden till teorin om hur innovationer sprids, visade att det inte bara är själva innovationen i sig utan även hur mottaglig miljön är som avgör spridningen.
Men även när innovation, entreprenörskap och mottaglighet finns på plats räcker inte det i sig. För att en organisation verkligen ska kunna genomföra innovation — inte bara prata om den — behöver flera andra förutsättningar vara i balans. Jag brukar tänka på det som ett hjul med fyra ekrar. Om någon eker är för svag eller saknas helt, börjar hjulet vingla. Du kan fortfarande rulla — men det går långsamt, hackigt och riskerar att krascha.
Här är ekrarna i ett välfungerande innovationshjul:
1. Pipeline
En innovationsverksamhet behöver en levande pipeline där idéer prioriteras, testas, mäts och antingen skalas eller stoppas. En bra pipeline ger framförhållning, struktur och riktning.
2. Resurser
Innovation kräver inte stora team, men det kräver dedikerad och kontinuerlig tid, motivation och kompetens som inte ständigt rycks in i andra bränder. När personal gör innovationsarbete “på ledig tid” blir det sällan utrymme.
3. Plattform
Med plattform menar jag inte bara teknik, utan den samlade infrastruktur som gör det möjligt att över huvud taget jobba med innovation. Skall man driva innovation inom AI behöver man tillgång till data av god kvalitet, effektiva rutiner för åtkomst, möjligheter att experimentera och sätt att sätta modeller i produktion. För andra typer av innovation kan plattformen vara enklare.
4. Ledningens stöd
Ledningens stöd är kanske den mest avgörande ekern. Utan aktiv uppbackning saknar team mandat att ta beslut, prioritera tid och utmana nuvarande arbetssätt. Med starkt ledningsstöd blir innovation något organisationen ska göra — inte något som sker i marginalen.
Ytterligare en eker man skulle kunna lägga till är mod. Mod är en underskattad faktor. Innovation kräver beslut trots osäkerhet, förmågan att “kill your darlings”, och att ge team mandat att köra igång även när allt inte är perfekt. Utan mod blir organisationen en plats där alla väntar på varandra — och där inget händer.
Obs! Innehållet på denna blogg är mina personliga åsikter och representerar inte min arbetsgivare. Jag som utgivare ansvarar inte för kommentarsfältet. Den som kommenterar ansvarar själv för det som skrivs.